Göm menyn

Publicera open access

Att publicera open access kan öka synligheten, citeringsgraden och genomslaget för dina forskningsresultat.

Open access i korthet

Open access (OA) betyder att göra forskningsresultat fritt (det vill säga, kostnadsfritt) tillgängliga för alla som har tillgång till Internet. Open access tillåter vem som helst att läsa, ladda ned, kopiera, distribuera, skriva ut, söka och citera versioner av fulltexter utan finansiella eller tekniska hinder (utom de hinder som är förknippade med tillgången till internet), samt att använda texterna på ett sådant sätt att de inte bryter mot någon upphovsrättslig lag. En förteckning över open access-tidskrifter finns i Directory of Open Access Journals (DOAJ).

Det finns flera fördelar med att publicera open access för forskare:

  • artiklar blir generellt betydligt mer lästa och citerade
  • artiklarnas genomslagskraft (så kallad impact) ökar
  • författare behåller upphovsrätten till sitt arbete

"Open Access logo PLoS white" by art designer at PLoS, modified by Wikipedia users Nina, Beao, and JakobVoss - http://www.plos.org/. Licensed under CC0 via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Open_Access_logo_PLoS_white.svg#mediaviewer/File:Open_Access_logo_PLoS_white.svg

Open access-logotyp

 

Medan begreppet open access har existerat under många år är det endast under de senaste åren som det har blivit ett seriöst alternativ för akademisk publicering. Flera svenska universitet har open access som publiceringspolicy, till exempel Lunds och Stockholms universitet. De flesta stora kommersiella förlag tillåter en kompromiss mellan traditionell publicering och open access-publicering, i form av parallellpublicering på personliga eller institutionella (icke-kommersiella) webbsidor som till exempel Linköping University Electronic Press (LiU E-Press). En majoritet av svenska forskningsfinansiärer kräver dessutom att projekt som de finansierar ska publiceras open access.

Open access vid Linköpings universitet

LiU E-Press publicerar open access och använder Creative Commons licensieringssystem som tillåter att läsare får ladda ned, läsa och (icke-kommersiellt) sprida en publikation, under förutsättning att man anger ett komplett erkännande till författarna.

Jag vill publicera open access på LiU E-Press

Forskningsfinansiärer kräver open access-publicering

Numer kräver en majoritet av svenska forskningsfinansiärer att projekt som de finansierar ska publiceras open access. Vetenskapsrådet (VR) var först med krav för vissa bidrag anslagna 2010 och senare. Andra forskningsfinansiärer har följt efter: Formas, Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Östersjöstiftelsen och Forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd (Forte).

Alla har samma krav. Tidskrifts- och konferensartiklar måste vara fritt tillgängliga med högsta tillåtna embargotid om 6 månader från publiceringen av originalpublikationen. Det finns tre vanliga former av open access, som alla möter forskningsfinansiärernas krav på open access-publicering:

  • Guld open access  - rekommenderas
  • Grön open access eller parallellpublicering - rekommenderas om artikelversionen som tillåts att parallellpubliceras har genomgått vetenskaplig granskning (peer review) och embargoperioden för den inte är längre än 6 månader
  • Hybrid open access - rekommenderas endast om det inte finns andra publiceringsalternativ

Innan man skickar in artikeln är det mycket viktigt att överväga ovanstående alternativ för att undvika extra kostnader när artikeln väl är accepterad.

Guld open access

Guld open access tillämpas av tidskrifter som inte kräver prenumeration för att läsarna ska få tillgång till artiklarna. Tidskrifterna arbetar istället med en annan affärsmodell. I vissa fall betyder det att tidskriften tar ut en publiceringsavgift på mellan 500 och 2500 Euro. Observera att cirka 50% av open access-tidskrifter inte tar ut någon publiceringsavgift. Vi rekommenderar guld open access som publiceringsalternativ.

Megatidskrift är ett begrepp för open access-tidskrifter som åtar sig att publicera publikationer inom ett brett ämnesområde, skickar dem för peer review för rigorös vetenskaplig kontroll men inte för mätning av genomslag (impact) eller rankning. De är open access-tidskrifter och är oftast mycket snabbare att publicera än traditionella tidskrifter. PLoS One är ett välkänt exempel men det finns fler: BMJ Open, Natures Scientific Reports, Hindawis International Scholarly Research Notices (ISRN), Sage OpenOpen Biology och G3. Många är ganska nya och som sådana orankade vad gäller genomslagsfaktor (impact factor). Emellertid har PloS One en genomslagskraft på 4,4 vilket placerar den statistiskt i toppen över tidskrifter inom biologi.

Tvivelaktig open access-publicering

I vissa fall utgörs open access-tidskrifters inkomstkälla av publiceringsavgifter som betalas av författarna när deras manuskript har accepterats för publicering. Denna publiceringsmodell kan uppfattas som att det är möjligt att betala för publicering och därmed kringgå kvalitetskontrollen. Majoriteten av open access-tidskrifter har dock rykte om sig att tillämpa en rigorös granskningsprocess (peer review) av artiklarna. För att motarbeta problemet har open access-publicerare grundat en paraplyorganisation, OASPA (Open Access Scholarly Publishers Association), med allmänna regler om praxis och standarder. För att bli medlem i OASPA måste publiceraren följa dessa.

Det finns exempel på tvivelaktiga aktörer inom open access-publicering. Jeffrey Beall, bibliotekarie på Auraria Library vid University of Colorado Denver, har på bloggen Scholarly Open Access sammanställt en lista över många av dessa aktörer:

Beall's list: Potential, possible or probable predatory scholarly open-access publishers

Det finns också ett betydande antal open access-tidskrifter som är högt rankade; som författare måste du vara noga med att ta reda på fakta om tidskriften på samma sätt som du gör för prenumerationsbaserade tidskrifter. I båda fallen finns det både bra och dåliga tidskrifter. För att underlätta för dig när du ska välja tidskrift för publicering har vi sammanställt en checklista för att bedöma tidskrifter:

Checklista för att bedöma tidskrifter

Grön open access eller parallellpublicering

Grön open access, eller parallellpublicering, även kallat post-print publishing och self-archiving (självarkivering), innebär att göra sin vetenskapligt granskade och publicerade forskningsartikel fritt tillgänglig i fulltext på Internet, genom att publicera en av förlaget/tidskriften tillåten version av artikeln i det egna lärosätets publiceringsdatabas. Studier visar att det vid parallellpublicering sker en betydande ökning av citeringsfrekvensen av artiklarna eftersom de är fritt tillgängliga. Vi rekommenderar starkt denna metod att göra dina arbeten fritt tillgängliga.

Omkring 90% av de traditionella kommersiella förlagen tillåter per automatik parallellpublicering, det vill säga, författarna behöver inget tillstånd från förlagen att parallellpublicera. Tidskrifterna/förlagen tillåter vanligen parallellpublicering av den accepterade versionen av artikeln men en del tidskrifter/förlag medger även publicering av den publicerade versionen av artikeln. Är tidskriften open access tillåter de flesta parallellpublicering av förlagets/tidskriftens originalfil.

Några kommersiella tidskrifter tillåter parallellpublicering av en artikel i lärosätets publikationsdatabas först efter en tids embargo, en fördröjning efter att artikelns publicerats via förlaget. Embargoperioden kan variera mellan 6-36 månader. Flera av dessa förlag tillåter dock parallellpublicering av artikeln på forskarens personliga hemsida på lärosätet utan embargo. Publiceringen på forskarens hemsida kan ordnas via registrering av artikeln i DiVA (LiU:s publiceringsdatabas). På så sätt blir artikeln fritt tillgänglig via DiVA. I DiVA kan fulltext-filer belagda med embargo automatiskt göras tillgängliga efter embargoperiodens slut.

Parallellpublicering är en publiceringsform som möter de nya kraven om open access-publicering som flera svenska forskningsfonder numera kräver med en embargoperiod på högst 6 månader (12 månader i HSS). Man måste dock vara försiktig med att helt förlita sig på parallellpublicering som en lösning för att möta forskningsfinansiärernas krav. Tidskrifter från bland andra American Chemical Society, Taylor and Francis, Blackwell/Wiley, Oxford University Press och Sage har till exempel embargoperioder på 12 månader och längre. Om du har publicerat med några av dess förlag, är hybrid open access det enda valet, om det erbjuds.

Vetenskapsrådet har nyligen ändrat sin policy och tillåter numera parallellpublicering via forskarens hemsida, som ett alternativ till till exempel DiVA (vissa förlag tillåter parallellpublicering på forskarens hemsida utan något embargo, medan det vid publicering via DiVA uppstår ett embargo på 12 månader eller mer). Detta kan användas för att lösa problemet med open access-publicering och på så vis möta Vetenskapsrådets regler men ska inte betraktas som en långsiktig lösning för att göra forskningspublikationer tillgängliga. Vi rekommenderar därför att forskare parallellpublicerar via sin hemsida och i DiVA på samma gång. Detta tillmötesgår Vetenskapsrådets regler och garanterar samtidigt en långsiktig tillgänglighet till forskarens arbete.

Jag vill parallellpublicera på LiU E-Press

Hybrid open access

Nästan alla stora prenumerationsbaserade tidskrifter erbjuder ett system där du som författare kan betala dem 3000 dollar (eller däromkring) för att göra din artikel fritt tillgänglig i deras annars prenumerationsbaserade verksamhet. Som författare erhåller du ofta erbjudanden av nämnda tjänster precis efter att artikeln har accepterats för publicering. Vi rekommenderar starkt att du inte väljer detta alternativ.

För det första får det följden att universitetet i slutänden betalar två gånger för dessa publikationer: första gången för prenumerationen och andra gången för författarens publiceringsavgift. För det andra vinner du som författare relativt lite i förhållande till det ganska höga priset: publikationen är inte lika synlig som andra former av open access och du tjänar inget på snabbheten i publiceringen. Detta eftersom andra open access-tidskrifter oftare publicerar en artikel snabbare än hybrid open access-tidskrifter, vilket ger dig fördelen med "tidig åtkomst". Om du däremot har publicerat dig i en tidskrift som har en embargoperiod för parallellpublicering som är längre än sex månader och forskningsfinansiären kräver open access-publicering, är hybrid open access det enda alternativet.

Nedsatt publiceringsavgift i vissa open access-tidskrifter

Parallellpublicering är avgiftsfri, medan guld open access respektive hybrid open access ofta innebär en publiceringsavgift i samband med publiceringen. LiU har inte någon central fond för att hjälpa till att täcka publiceringsavgifterna. LiU-forskare är dock berättigade till en nedsatt avgift för de open access-tidskrifter/-förlag som är listade nedan, som en del av villkoren för vissa av bibliotekets prenumerationer.

För Royal Society of Chemistry Journals är LiU genom prenumerationen berättigat till kostnadsfri open access-publicering för upp till sju artiklar genom ett system med rabattkuponger. I detta fall gäller först till kvarn-principen. Kontakta David Lawrence för en kupong och instruktioner.

Publicering hos American Chemical Society (LiU ingår i kategorin All ACS publications) är rabatterad för dig som forskare på LiU, och du har även rätt till 50% nedsatt publiceringsavgift i förlaget Kargers guld open access-tidskrifter.

10% nedsatt avgift för Independent Scholarly Publishers Group (ISPG)

Tidskrift Förlag
Animal Frontiers American Society of Animal Science
Biology Open The Company of Biologists
Bone and Joint Research British Editorial Society of Bone and Joint Surgery
CBE_Life Sciences Education American Society for Cell Biology
Endocrine Connections BioScientifica
European Respiratory Review European Respiratory Society
G3: Genes/Genomes/Genetics Genetics Society of America

Öppna digitala forskningsarkiv

Forskarvärlden har även börjat förstå värdet av öppna digitala arkiv med forskningsdata som alla forskare och forskargrupper, även på andra lärosäten, kan använda i sina projekt. En del finansiärer, exempelvis EU samt några vetenskapliga tidskrifter, kräver sedan en tid att forskningsdata görs tillgänglig för andra. Dessutom kom 2013 krav på att svenska universitet ska arkivera forskningsdata.

Vetenskapsrådet kräver nu en datapubliceringsplan för ansökningar om projekt, eller motsvarande, där insamling av data utgör en stor del av projektet. I planen ska bland annat projektets data beskrivas, hur denna ska samlas in, lagras och göras tillgänglig för andra. Syftet är att trygga framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som medverkar i projektet genom att göra denna data tillgänglig genom nationella och/eller internationella datasamordningsorganisationer.

På nationellt plan har Svensk Nationell Datatjänst (SND) på uppdrag av Vetenskapsrådet informerat och hjälpt till med publicering av forskningsdata. Utifrån den kommande arkiveringsplanen har Linköpings universitets arkivfunktion tillsammans med Linköpings universitetsbibliotek sedan hösten 2010 arbetat med att göra universitetets forskningsarkiv tillgängliga via webben.

Eventuella frågor om de kommande arkiverings- och publiceringsplanerna gällande forskningsarkiv besvaras av Steingrimur Jonsson på biblioteket.


Sidansvarig: webmaster@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2015-03-04