Göm menyn

Publicera strategiskt

Väljer man tidskrift för publicering på ett strategiskt sätt har man mycket att vinna. Beroende på vad man vill uppnå med sin publicering (är det exempelvis viktigast att bli läst inom området, eller att publicera i en högrankad tidskrift?) kan man undersöka olika aspekter av tidskriften. Nedan följer fem bedömningsgrunder för att undersöka en tidskrift.

1) Är tidskriften seriös?

Är tidskriften seriös? Kontrollera alltid att tidskriften är seriös så att du undviker publicering i oseriösa tidskrifter (kallas ibland predatory journals eller rovtidskrifter.

 

Hur undersöka detta?

Är tidskriften med i Web of Science

Endast tidskrifter som har granskats och som uppfyller specifika krav ingår i Web Of Science.

Lättast genom tjänsten LiU Journal CheckUp

Är tidskriften med i Scopus?

Endast tidskrifter som har granskats och som uppfyller specifika krav ingår i Scopus.

Lättast genom tjänsten LiU Journal CheckUp

Är tidskriften med i Norska listan?

Endast tidskrifter som har granskats och som uppfyller specifika krav ingår i Norska listan.

Lättast genom tjänsten LiU Journal CheckUp

Är tidskriften med i PubMed?

Endast tidskrifter som har granskats och som uppfyller specifika krav ingår i PubMed. Detta gäller endast för publikation inom medicin-området

Lättast genom tjänsten LiU Journal CheckUp

Är tidskriften med i DOAJ?

DOAJ står för “directory of open access journals”. Endast tidskrifter som har granskats och som uppfyller specifika krav ingår i DOAJ: Om tidskriften är en open access-tidskrift bör den finnas med här. Vissa oseriösa tidskrifter påstår på sin hemsida att de är med i DOAJ.

Lättast genom tjänsten LiU Journal CheckUp

Är en tidskrift med i två eller fler av ovanstående granskade listor/databaser är det en god indikation på att den är seriös. En tidskrift kan ofta vara seriös men ändå inte vara med i någon av de ovanstående – kontakta oss på forskningsstöd (forskningsstod@bibl.liu.se) så utvärderar vi gärna tidskriften åt dig!

 

2) Är tidskriften välkänd inom området?

Genom att publicera sig deltar man i en akademisk diskussion. Läses tidskriften av forskare i samma diskussion?

 

Hur undersöka detta?

Publicerar sig kollegorna här?

Titta på gamla nummer och se om du känner igen namn

Läser och refererar du själv till artiklar i tidskriften?

Om den inte finns med bland dina referenser bör du ifrågasätta varför du vill publicera där.

Läs igenom dina referenslistor

Känner du till redaktörerna?

Observera att oseriösa tidskrifter kan ”låna” väletablerade forskares namn

Undersök kontaktinformationen på tidskriftens hemsida.

 

3) Är tidskriften synlig?

En artikel som inte är lätt att hitta på nätet har svårt att nå sina läsare.

 

Hur undersöka detta?

Anger tidskriften DOI-länkar (Digital Object Identifier) för alla artiklar?

DOI-länkar är permanenta identifikationsnummer för vetenskapliga publikationer. De finns för att möjliggöra korrekt länkning.

Titta på en tidigare artikel utgiven av tidskriften. Har den en fungerande DOI-länk?

Är artiklarna i tidskriften väl synliga på nätet?

Kunniga förlag väljer oftast att lägga upp bra metadata om sina publikationer, vilket gör att de lättare kommer upp vid sökningar.

Googla några fullständiga artikeltitlar och se om du får träffar!

Är tidskriften en open access-tidskrift?

Artiklar som ligger open access är mycket mer synliga än artiklar som ligger bakom betalvägg. Många (men inte alla) open access-tidskrifter är med i DOAJ.

Kolla i tjänsten LiU Journal CheckUp om tidskriften är med i DOAJ.

Om tidskriften är en prenumerationstidskrift, har den då en kort embargoperiod?

Prenumerationstidskrifter ger som regel möjlighet till parallellpublicering (grön open access) efter en kortare eller en längre embargotid. Ju kortare embargotid, ju större möjlighet har du att själv hjälpa till och göra din artikel synlig genom att sprida den.

Embargotiden framgår i tjänsten LiU Journal CheckUp.

 

4) Är tidskriften lämplig för mina behov?

Tidskrifter, som på andra sätt, verkar vara lämpliga kanske ändå inte möter dina behov. 

  Hur undersöka detta?

Ställer min forskningsfinansiär krav på open access?

Forskare som beviljas stöd från de stora forskningsfinansiärerna måste antingen publicera resultaten i en open access-tidskrift eller parallellpublicera kort därefter.

Se vidare sidan forskningsfinansiärer kräver open access-publicering.

Är det viktigt för mig att tiden mellan submit och publication är kort?

Ibland, till exempel när artikeln är avsedd att ingå i en sammanläggningsavhandling, kan det vara viktigt att snabbt bli publicerad.

Tyvärr saknas bra verktyg för detta. Det går att jämföra tiden mellan submitted och published för några artiklar i tidskriften för ett trubbigt mått. Om tidskriften utges av Elsevier kan ”review speed” framgå av ”journal insights”. 

Upplever jag att tidskriften är prisvärd?

Många tidskrifter tar ut avgifter.

  • Många open accesstidskrifter tar ut publiceringsavgift (förkortas ofta APC).
  • Prenumerationstidskrifter tar också ofta ut avgifter bland annat för publicering av bilder och publicering i färg.
  • Flera prenumerationstidskrifter ger möjlighet till OA-publicering i tidskriften mot en avgift. Det är ofta dyrare än rena open accesstidskifter.

Undersök tidskriftens hemsida. Ibland finns uppgiften gömt under ”FAQ” eller liknande. Se även OA-sidan för aktuella rabatter

Har tidskriften rätt inriktning?

En av de viktigaste anledningarna till refusering är att tidskriftens inriktning inte sammanfaller med artikelns innehåll.

Glöm inte att läsa ”scope”

 

5) Är tidskriften högrankad?

Publicering i högrankade tidskrifter leder till att forskningen får större genomslagskraft.

 

Hur undersöka detta?

Är tidskriften med i översta kvartilen i Web Of Science?

Tidskrifter i Web of Science har en Journal Impact Factor (JIF), en indikator som baseras på genomsnittligt antal citeringar per artikel. Denna kan användas för att jämföra tidskrifters genomslag. De 25% av tidskrifter inom ett ämnesområde som har högst JIF tillhör översta kvartilen.

Lättast genom tjänsten LiU Journal CheckUp

Har tidskriften ett högt SNIP-värde i Scopus?

Tidskrifter i Scopus har ett SNIP-värde, en indikator som visar på tidskriftens genomslagskraft inom sitt ämnesområde. En genomsnittlig tidskrift har ett SNIP-värde på 1.

Lättast genom tjänsten LiU Journal CheckUp

Är tidskriften rankad som nivå 2 i den norska databasen Publiseringskanaler  (”norska listan”)?

De tidskrifter och förlag som godkänts rankas som nivå 1 (vetenskapliga) eller nivå 2 (ledande vetenskapliga inom sitt vetenskapsområde).

 

Lättast genom tjänsten LiU Journal CheckUp

Har tidskriften citerats tillräckligt när man söker på den i ”Publish or Perish”?

Publish or Perish är ett bra gratisprogram som kan göra en snabb tidskriftsvärdering. Ange tidskriftens namn och se om den citeras på exempelvis Google Scholar, för att avgöra dess genomslagskraft på nätet.

Ladda ner och installera programmet "Publish or Perish" och ange tidskriftens namn.

 

Andra tjänster av intresse

LiU Journal Inspiration

En tjänst som med utgångspunkt från ditt eget artikelmanus, ger förslag på tidskrifter som har publicerat liknande artiklar.

 

BIBLIOMETRI

Bibliometri innebär kvantitativa studier av vetenskapliga publikationer, och mäter till exempel produktivitet och genomslag. Det kan även användas för att visualisera samarbetsmönster och ämnesstrukturer, och fungerar som ett komplement till peer review vid utvärdering av forskningsmiljöer.  

Biblioteket levererar publiceringsstatistik för LiU och hjälper institutioner och forskargrupper med bibliometriska analyser.

Mer om bibliometri


Sidansvarig: webmaster@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Apr 26 14:42:14 CEST 2018